såhär ska det inte få gå till

mitt namn är simon, jag är 6år Mina ögon är svullna, kan inte se. Jag måste vara dum, jag måste vara dålig. Vad kunde annars göra min far så arg? jag önskar jag vore bättre, jag önskar att jag inte vore så ful. Då kanske min mor forfarande ville ha mig. Jag kan inte göra någonting rätt, jag kan inte alls prata. Annars är jag inlåst, hela dagen. När jag vaknar är jag ensam, huset är mörkt,Mina föräldrar är inte hemma. När min mor kommer hem försöker jag vara snäll. Då kanske jag bara får en smäll ikväll. Jag hör precis en bil. Min far är tillbacka från charlies bar. Jag hör honom svära. Jag hör mitt namn. Jag trycker mig mot väggen. Jag försöker gömma mig från hans onda ögon. Jag är så rädd. Jag börjar gråta. Han hittar mig gråtande, han kallar mig fula namn. Han säger att det är mitt fel att han plågas på jobbet. Han slår mig och skriker på mig. jag kan smita till slut, och springer mot dörren. Han har redan låst den, och jag börjar stor gråta. Han tar mig och slänger mig mot den hårda väggen. Jag faller till golvet med mina ben som nästan är brutna, och min far forsätter att kalla mig fula namn. Jag skriker "förlåt" men det är försent. Hans ansikte förvrids till okänslighet. Värken. Smärtan. Igen och igen. Åh snälla gud, förlåt mig. Snälla låt det ta slut. När han äntligen slutar och går mot dörren ligger jag där känslolös. Gråtande på golvet. Jag heter Simon. Jag är 6år. I natt mördade min far mig. Du kan hjälpa......

Kommentarer
Postat av: Anonym

hej! är detta sant? stackas liten!

2008-01-11 @ 09:34:10
Postat av: Anonym

ja det är sant jag har kopierat denna från en vän och kopiera den du med

2008-01-12 @ 00:51:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0